Det har nu gått lite mer än en månad utan dig...Det gör så jävla ont. Jag saknar dig varje dag,varje timme och varje minut. Jag visste att det skulle bli tungt den dagen du lämnade mig, men att det skulle kännas så här kunde jag inte ens tänka mig. När beskedet kom att du hade cancer kände det som hela världen rasade under mina fötter. Den trygghet och all den kärlek som du gav var jorden under mina fötter och var luften jag andades. Du kämpade så tappert trots att cancern tog över mer och mer. Jag älskar dig för att du var stark och höll modet uppe in i det sista. Nu har du fått vila och slipper all smärta och ångest. Du finns alltid kvar och jag ska göra dig stolt trots att du inte är här och ser det.

Älskar dig mamma..Saknaden är stor